Björn är i Norge och ska vara där till Torsdag nästa vecka. Han kommer hem 3 dagar för att sedan åka på Söndagen igen och vara borta 10 dagar. Det har funkat helt ok tills jag blev förkyld nu. Känner mig verkligen helt slut och han åkte precis... Men men, vi får stå ut, de är bara några dagar kvar och nästa vecka är det alla hjärtans dag, då ska jag passa på att sova ut när han är hemma, då laddar jag upp för nästa 10 dagar som han ska vara borta. Jag är inte en sån person som har massor för mig och tycker det är kul med massa aktiviteter hela dagarna utan det är rätt skönt att ta det lugnt. Nu är vi iofs lite i väntans tider på nummer 2 men samtidigt så har jag aldrig varit en sån person som tycker det är kul att vara ute med barnvagnen hela dagen även om jag tycker det är väldigt skönt med en härlig promenad. Emmy kräver dessutom lite mer än så. Det är skönt att komma ut men när hon vill ut så vill hon ju leka och just nu är jag för trött och tung för att orka det. Bebisen i magen gör sig påmind hela tiden och tack gode gud för att det inte är långt kvar nu, det enda som fattas är tiden för vila. Märker att man kommer i säng mycket tidigare än innan, då somnade man efter 12, nu är det alltid innan. Man måste dessutom tajma mat och sov-tiderna eftersom jag inte kan äta hur mycket som helst innan det säger stopp och trycker tillbaka det som jag stoppat i mig. Den lilla där inne tar sån plats! Idag har jag till exempel ätit knappt en halv sconesfralla till frukost tillsammans med vatten. Sen har jag ätit en glass och några daim och jag känner mig sprängfull. :P Men jag är inte mätt utan snarare hungrig på något vettigt att äta så som resterna jag har här hemma. ^^
Jag får sluta gnälla men nu är det faktiskt lite jobbigt när man dessutom inte kan andas ordentligt. :(
Jag har snälla vänner som är här och håller mig sällskap. Har ju en del att göra nu dessutom då mamma snart ska flytta hem, om 3 veckor var det eventuellt beräknat. Det gäller att aktivera sig och hålla igång annars somnar man på plats. ^^
0