Du, jag och vi...

En stor tjej
Igår köpte vi en juniorsäng till Emmy på Ikea. Blev en lite väl tjejig säng men jag tyckte om den och jag tror Emmy kommer gilla den också när hon blir lite äldre. Det är en växa-säng som hon skulle kunna ha tills hon är mycket äldre iaf. Den kan bli 2 m lång och är iofs inte mer än 80 bred men i dagsläget ser de ut som att hon har en dubbelsäng. ^^ Så första kvällen såg ut så här: Vi läste godnatt-saga efter att vi bytt om till pyjamas och myste lite. Sa godnatt och gick ut ur rummet. Hon låg faktiskt kvar i sängen utan att gå upp en enda gång. Det enda hon gjorde var att sätta sig upp en gång samt pratade en hel del vilket resulterade i en läggtid runt 21 men det spelar ju ingen roll. Nu så här på morgonen sover hon fortfarande och har inte trillat ner på golvet. Vi la madrasser och kuddar nedanför utifall att. :) Så till de mest mest spännande lämnar jag åt morgonen, får se om hon kommer in hit när hon vaknar. ^^ I vilket fall som helst så funkade första kvällen över mina förväntningar. Hade nog förväntat mig att de skulle bli jobbigare och tålamodet var inställt på högt för att de skulle bli så bra som möjligt men som sagt, de gick jättebra så det återstå att se hur de blir framöver. :)
Så i morgon är de bara 10 veckor kvar till Emmy blir storasyster. :) Spännande tider minst sagt så jag tror att de gör med nya sängen tas just i god tid. ^^ Visade Björn på kvällen vart bebisen rör sig och försökte visa honom att de känns när en spark kommer uppe mot revbenen där det trycks och sträcks. Han håller handen och får värdens spark, helt galet så vi skrattar båda två. ^^ Verkligen livlig unge på insidan. :) När vi skulle sova sträckte de och hade sig så de var lite svårt att sova. Då tänker man ändå att det är 10 veckor kvar. Bebisen ska upp i vikt och magen ska bli större. Kommer knappt ihåg hur jag såg ut förra gången men de finns bilder som jag får kolla helt enkelt. :) Fick dessutom värdens spark när jag låg i sängen så de gjorde riktigt ont. :( Lilla bebis där inne som verkligen ger tecken på liv varje dag, de börjar väl bli trångt därinne nu så jag förstår väl frustrationen. Emmy förstår ju inte riktigt vad de är i magen. Önskar att hon gjorde de men vi pratar lite om det så förhoppningsvis förstår hon något. Hon tycker ju mycket om kompisens bebis på snart 3 månader. Pussas osv på den lilla tjejen så blir väl helt oförstående av vad som händer. ^^ Hon verkar förstå att det är en riktig människa men samtidigt förstår hon inte hur hon kan behandla henne. Bebisar är ju mer ömtåliga än oss vuxna för hon kan ju greja med oss också bara de att vi klarar av de. Hon är ändå rätt försiktig, pussas och kramas mest men vill gärna visa vart ögonen, mun, hand och fot är. De är ju inte lätt att veta att de kan göra lite ont men de får hon lära sig nu. Hade en kompis barn för några år sedan som jag inte umgås med längre, hennes dotter tyckte de var roligt att pilla i ögonen på andra typ vilket inte alltid är en lika trevlig upplevelse för den som blir petat på så de gäller ju att sätta gränser som förälder. Man märker att man måste vara med hela tiden när de är här med sitt barn, jag vill ju ändå vara den som sätter gränserna givetvis utefter deras önskemål också. :) Det är ju också bra om hon kan lyssna på andra vilket jag får känslan av att hon gör då hon oftast blir jätteledsen men man måste ju lyssna ibland även om de inte är kul och de som säger till henne förklarar oftast varför man inte kan göra så vilket också är bra tror jag. :)
Lånade en bok från biblioteket om uppfostran i lite enklare version som jag tycker verkar väldigt bra. Läser just nu om att sätta gränser och att visa vem som bestämmer osv. Hon har kommit in i en period då hon inte alltid vill göra som vi vill, eller snarare sällan vill göra som vi vill. ^^ De blir en del gråt och skrik varje dag när hon säger ifrån men det är nog så när man har barn och i slutändan är de värt de. :)